I Onsdags var vi iväg med några från klubben och spårade. Airo och jag har ju haft lite problem med dedär att få koncentrationen på spåret och verkligen spåra. I onsdags la Anna ett spår åt mig i ett dike, sedan följde hon med mig och gick det. Vi provade något nytt med att inte ha något i slutet och egentligen fanns inget regelrätt slut utan vi skulle bara sluta när det kändes bra. Hon tipsade mig om att försöka kasta godisar över huvudet på honom när han spårade bra. Jag provade och Airo förstod aldrig att det var jag som kastade godisen utan de verkade som han trodde att ibland regnade en godis ner... jag var väldigt nöjd.

Igår provade jag att lägga ett spår själv längs med vägen hemma. inte något särskilt långt. på sin höjd 100 meter med 3 pinnar i och han markerade alla tre och ett fint spårarbete.

Idag provade jag att lägga ett spår på ca 400m med 4 pinnar och så fint han spårade, med näsan i backen nästan hela tiden och driv i kopplet. fina markeringar på pinnarna. Ett sådant spår så man bara känner LYCKA!